Konst och faktafel

Konst och kultur i olika former engagerar och provocerar. Uttrycken har skiftat genom tiderna. Dagens konst håller vad man kan uppleva som förhållandevis låg kvalitet i jämförelse med till exempel konst gjord av Michelangelo och Leonardo da Vinci som var sin tids stora genier. Den konst som gjordes när dessa konstnärer verkade var av genomgående mycket hög kvalitet och konstnärerna hade ett utvecklat konstnärligt kunnande. Vi behöver inte sticka under stol med dessa fakta. Faktum är att kända konstnärer utvecklats åt att förenkla sin konst och har vunnit en stor publik på att göra så. Picasso är ett bra exempel på detta. Hans tidiga verk var konstnärligt tekniskt avancerade men han kom sedermera att börja tänja på de konstnärliga gränserna och leka med uttryck och proportioner och var en av de konstnärer som kom att hänge sig åt den så kallade “kubismen” och utvecklades sedan vidare.

Till konstnärernas uppgift hör numer att tänja på gränserna och experimentera. Ingenting är ju omöjligt inom konsten. Dadaisterna i 20-talets Paris kom tidigt att experimentera med både ord och bild, film, musik och skulptur bland mycket annat. Konstnärerna i bohemkvarteren kring Montmartre höll ihop och inspirerade varandra och dadaismen spred sig sedan vidare från Paris till bland annat Tyskland och Italien. Dadaismen var tänkt som en slags antikonst och uppstod som en reaktion på hyckleriet kring första världskriget. Dadaismen var en anarkistisk och revolutionär reaktion mot det man upplevde som cynismen och girigheten bakom en lukrativ krigsindustri.

Konsten har genom tiderna kommit att ha en stor och viktig betydelse för hur människan ser på världen och framför allt på andlighet och gudom. Till exempel har Leonardo da Vincis målning Nattvarden kommit att inspirera författare i nutid till litteratur som sedan blivit film och jag tänker naturligtvis på bästsäljaren Da Vincikoden av Brown. Dock är det tydligt att mannen bakom verket, det vill säga Leonardo da Vinci inte hade gjort sin läxa och läst sin Bibel för hade han gjort det hade målningen sett helt annorlunda ut. I Bibeln står det nämligen att Jesus och lärjungarna LÅG till bords. I Leonardo da Vincis målning sitter Jesus och lärjungarna kring ett bord av modernt snitt – men det är alltså inte bibliskt. Jesus låg till bords och åt sin sista måltid. De konstnärliga verken tillskrivs alltså ibland en större betydelse än vad de kanske skulle ha. Leonardo da Vincis målning är tekniskt mycket skicklig och det är tydligt att han som konstnär var mycket kunnig och kompetent men som teolog var han alltså en bit överskattad. Att endast utgå från bildkonsten när man ska studera historia innebär en viss risk. Dessutom gör man det enkelt för sig när man lämnar det historiska ansvaret till konstnären.